Jag går omkring och dras med en segdragen jävla huvudvärk som slår av och på lite grann när den känner för det, inte helt positivt för produktivitet eller humör om man säger så.
Något som verkar gå sådär i diverse bloggar och annan media är att året börjar rundas av och folk börjar publicera årsbästalistor. Jag känner mig inte helt bekväm med att ge mig på något sådant riktigt än.
Vad som helt klart toppar min personliga “Worst of” för året kan däremot avslöjas redan nu: bli av med jobbet och allt vad det innebär i denna jämrans konjunktursvacka.
Där finns andra än jag som skriver om det och antagligen gör det bättre än vad jag skulle prestera så nog om det, för tillfället.
Fick i veckan Delanys Hogg i brevlådan och vart fascinerad, våldförd och omtumlad av en berättelse som går utanpå det mesta jag läst. Denna fest i våld, sex och död är nog inget som kommer att läsas om ofta (eller alls), men den lämnade en rätt underlig och kanske inte helt angenäm eftersmak i munnen.
Om jag rekommenderar någon annan att läsa den? Nja, inte om jag inte känner personen jäkligt väl och vet på ett ungefär vad denne pallar med i ordväg.

Samuel R Delany
För övrigt har lördagskvällen här i förorten ägnats åt att överleva skallebanket, en eller två groggar och en eller två riktigt miserabla filmer.
Transformers: RotF var kanske inte helt oväntat inte världens bästa film, stockdumt militärhyllande, hollywoodsnyggingar och galna explosioner all around. Det minst dåliga var väl kanske att John Turturros karaktär fick sig en någon form av återupprättelse efter att ha blivit pinkad på av en robot i första filmen.